Så använder svenska företag AI – vad SCB:s siffror faktiskt visar

Statistiska centralbyrån har publicerat den första officiella mätningen av hur många svenska företag som faktiskt använder AI – inte enskilda medarbetare, utan företag som organisationer. Siffrorna ger en fastare grund att stå på än de enkätundersökningar om anställdas AI-vanor som cirkulerat den senaste tiden, och de visar en bild som är mer nyanserad än rubriken "AI är överallt" antyder.

Var tredje företag, en ökning på tio procentenheter

Enligt SCB använde 35 procent av företagen i Sverige AI under 2025, en ökning med tio procentenheter jämfört med 2024. Det är en snabb förflyttning på ett år, och den sätter Sverige bland de länder i Europa som ligger högst – långt över EU:s genomsnitt på 20 procent.

I Norden varierade användningen mellan knappt 29 procent i Norge och 42 procent i Danmark, med Sverige på 35 procent däremellan. Skillnaderna mellan grannländerna är alltså mindre än man kanske väntar sig – det är inom Sverige, mellan olika typer av företag, som de stora skillnaderna finns.

Storleksgapet är den verkliga historien

Den siffra som säger mest handlar inte om Sverige som helhet, utan om vilka företag som ligger bakom snittet. Bland stora företag, 250 anställda eller fler, använde 72 procent AI under 2025. Bland medelstora företag var det 50 procent. Bland små företag bara 31 procent.

Det betyder att "var tredje företag använder AI" till stor del är en siffra som bärs upp av en minoritet stora bolag. De flesta svenska företag är små, och bland dem är det fortfarande färre än en av tre som använder AI alls. Branschskillnaderna pekar åt samma håll: 89,6 procent av företagen inom it och kommunikation använder AI, mot 12,3 procent inom transport och magasinering. Adoptionen är alltså koncentrerad – till stora företag och till branscher där mjukvara redan är vardag.

Varför gapet finns – och varför det inte behöver bestå

Förklaringen är sällan ovilja. Stora företag har egna IT-avdelningar, data samlad i etablerade system och budget att testa sig fram utan att en enskild satsning behöver bära hela risken. Ett mindre bolag har sällan någon av delarna – AI hamnar i mån av tid, om det hamnar någonstans alls.

Men storlek är inte samma sak som förutsättning. Ett moget arbetsflöde kräver inte en dataavdelning eller ett företagsomfattande initiativ. Det som oftast avgör är hur väl avgränsad uppgiften är och hur ren den underliggande datan är, snarare än hur många anställda som står bakom den. Ett bolag med tio anställda kan bygga ett smalt, pålitligt arbetsflöde runt en enda återkommande uppgift – fakturahantering, kundsupport, offertunderlag – lika väl som ett bolag med tusen, om det görs med samma disciplin: en tydlig avgränsning, en ägare och ett sätt att mäta om det faktiskt sparade tid.

Var Nodal kommer in

Vi arbetar mest med just den typen av bolag som SCB:s siffror visar ligger efter – mindre, ofta familje- eller ägarledda företag utan en egen IT- eller dataavdelning. Storleksgapet är inte ett tecken på att AI passar sämre där. Det är ett tecken på att färre haft rätt hjälp att komma igång i liten, hanterbar skala.

Om ni känner igen er i den delen av statistiken pratar vi gärna om var ett första, avgränsat AI-arbetsflöde skulle göra mest nytta hos er. Hör av er till oss på Nodal.