Under det senaste året har generativ AI gått från försök till vardag på nordiska arbetsplatser. En färsk rapport från Solita – genomförd av Kantar bland över 3 000 kunskapsarbetare i Sverige, Finland och Danmark – visar hur snabbt det gått. Men bakom de stigande siffrorna döljer sig ett glapp som är värt att stanna vid: nästan alla räknar med att AI ska förändra deras arbete, men få förbereder sig för det.
Användningen har tagit fart
Adoptionen är inte längre marginell. I Danmark använder 65 procent av kunskapsarbetarna generativ AI i arbetet, i Finland 62 procent och i Sverige 53 procent – en siffra som mer än fördubblats från 25 procent på ett år. Även den dagliga användningen växer: ungefär var fjärde dansk kunskapsarbetare använder AI varje dag. Tekniken har med andra ord blivit en del av verktygslådan, inte en engångsföreteelse.
Glappet mellan förväntan och förberedelse
Det är här rapportens mest slående fynd kommer in. Mellan 76 och 81 procent tror att AI kommer förändra deras arbete inom fem år. Men bara 6 till 14 procent anser att AI-kompetens är avgörande för deras karriär, och runt 40 procent säger rentav att AI-kompetens inte är viktigt. Solita kallar det ett gap på 66 till 70 procentenheter mellan vad människor förväntar sig och hur de rustar sig.
Med andra ord: de flesta ser förändringen komma, men lägger inte tid på att bygga den kunskap och de vanor som krävs för att möta den. Det är inte ett tekniskt problem. Det är ett beredskapsproblem.
Tillgång är inte samma sak som värde
Det känner vi igen. Att ett verktyg finns på plats betyder inte att det ger värde. Vi ser ofta att företag rullar ut AI brett, möts av en första nyfikenhet, och sedan ser det plana ut – inte för att modellerna är för svaga, utan för att arbetet runt omkring aldrig förändrades. Tillgång är steg ett. Att förändra hur arbetet faktiskt organiseras kring verktygen är steg två, och det är där värdet sitter.
Rapporten pekar också på en risk med övertro: ungefär en tredjedel säger att AI förbättrat deras kritiska tänkande, och man är två till fyra gånger mer benägen att se den förbättringen hos sig själv än hos sina kollegor. När många tror att de redan använder AI väl är det lätt att sluta lära.
Struktur som möjliggör, inte bromsar
Ett mer hoppfullt fynd: tydliga riktlinjer hämmar inte användningen – de ökar den. Länderna med starkare styrning har högst adoption, och Danmark, som leder, har också flest som alltid följer sin arbetsgivares AI-riktlinjer. Sverige sticker ut åt andra hållet: 14 procent av organisationerna saknar riktlinjer enligt sina anställda, dubbelt så många som i Finland.
Det stämmer med hur vi tänker. Ramar och ägarskap är inte byråkrati som står i vägen för AI – de är det som gör att människor vågar använda den på allvar.
Här kommer Nodal in
Glappet mellan förväntan och förberedelse går att stänga, men det görs inte genom att köpa fler verktyg. Det görs genom att välja ett arbetsflöde som betyder något, bygga om det kring AI så att det faktiskt sparar tid, och ge det en tydlig ägare – och sedan bygga vidare därifrån. Det är den delen vi på Nodal arbetar med varje dag.
Vill ni gå från att ha tillgång till AI till att få verkligt värde av den, hör av er till oss. Vi tar ett förutsättningslöst samtal och ser var ett vettigt första steg finns.
