AI och personalstyrkan: förväntan har rusat förbi bevisen

Två färska rapporter ger var sin bild av hur AI förändrar synen på personal och kompetens i Sverige. Den ena mäter förväntan – vad företagsledare tror kommer hända med personalstyrkan. Den andra mäter det som redan sker – vad arbetsgivare faktiskt efterfrågar när de anställer. Läser man dem tillsammans framträder en spänning värd att stanna vid.

Från 16 till 91 procent på ett år

En undersökning som Novus gjort på uppdrag av Svea Bank, bland 500 svenska företag med minst tio anställda, visar att 91 procent nu väntar sig att AI kommer minska antalet anställda i det egna företaget inom fem år. Året innan låg samma siffra på 16 procent. Det är en förskjutning på 75 procentenheter på tolv månader – från att en minoritet trodde det till att det närmast är konsensus.

Undersökningen genomfördes per telefon 3–24 oktober 2025 och publicerades av Svea Bank i maj 2026, som en del av underlaget till rapporten "Drivkraft: AI".

En förväntan som ligger före bevisen

Den här förskjutningen är värd att sätta bredvid en annan siffra vi redan skrivit om: enligt BCG:s undersökning bland över 300 nordiska företagsledare ser bara 4 procent av de nordiska företagen meningsfull avkastning på sina AI-investeringar hittills. Två siffror, samma period, samma marknad – och de pekar åt olika håll. Förväntan på att AI ska minska personalstyrkan har rusat till närmast total enighet, samtidigt som bevis för att AI faktiskt levererar mätbart värde fortfarande är sällsynt.

Det är inte samma sak att vänta sig ett resultat och att ha rett ut hur man når det. Att planera personalminskningar utifrån AI:s löfte, innan arbetsflödet som ska bära den minskningen faktiskt är ombyggt och testat, är att dra en slutsats före underlaget.

Vad arbetsmarknaden redan visar

En rapport från TechSverige, baserad på över 16 000 platsannonser hos Arbetsförmedlingen, ger en annan vinkel. Efterfrågan på AI-kompetens i platsannonser har ökat med 328 procent sedan 2016, och antalet yrken där AI nämns i annonserna har nästan fördubblats – från 48 till 92. IT-roller står fortfarande för ungefär 60 procent av all AI-relaterad efterfrågan, men spridningen till analys, teknik, affärsutveckling och administration är tydlig.

Det här är inget mått på förväntan. Det är ett mått på vad arbetsgivare faktiskt lägger pengar och rekryteringstid på just nu. Och det pekar inte mot en smalare arbetsmarknad, utan mot en bredare: fler roller, inte färre, förväntas kunna arbeta med AI som en del av vardagen.

Två sidor av samma skifte

Ställda bredvid varandra berättar de två rapporterna en mer nyanserad historia än "AI tar jobb". Företagsledningar väntar sig att AI ska krympa personalstyrkan, men arbetsmarknaden efterfrågar samtidigt bredare AI-kunskap hos fler yrkesroller, inte en smalare specialistgrupp. Det tyder på att den verkliga förändringen inte i första hand handlar om färre anställda, utan om vilka arbetssätt som förväntas av dem som är kvar.

Den kompetens som efterfrågas är sällan ett certifikat. Det är förmågan att faktiskt arbeta med AI inuti ett arbetsflöde man äger och förstår – inte att ha hört talas om det. Det är samma slutsats vi drog av Solitas undersökning om det nordiska AI-gapet: tillgång till AI är inte samma sak som att ha byggt om arbetet kring det.

Här kommer Nodal in

Vår hållning är enkel: planera inte personalminskningar på AI:s löfte. Planera dem, om alls, på ett arbetsflöde som faktiskt är ombyggt, mätt och visat sig hålla. Det är den ordningen som skiljer ett företag som får ut verkligt värde av AI från ett som bara väntar sig det.

Funderar ni på vad AI realistiskt kan och inte kan göra för er bemanning och era arbetsflöden? Hör av er till oss på Nodal, så tar vi ett rakt samtal om var ni faktiskt står.